Pratade med min pappa på telefonen idag. Det tog ett tag för mig att inse det men nu vet jag att pappa är en av mina största förebilder när det gäller att leva hälsosamt. När jag var liten bakades det bröd hemma. Mamma gjorde en variant, det vitaste bröd du kan tänka dig. Jag älskade det som barn! Nybakt med smör och honung på åt jag det gärna och mycket. Pappa däremot bakade ett bröd som var så packad med fibrer, frön och annat nyttigt att det nästan var svart. Det åt jag under protest när det vita brödet var slut. Försökte på mig att rosta det för att det skulle bli godare 🙂 När jag sen började intressera mig för mat var det så klart min pappas bröd som var intressant. Duh!
Pappa har alltid tränat och gör det fortfarande. Han har sprungit på somrarna och åkt längskidor på vintrarna. Därimellan gjorde styrkeövningar i vardagsrummet med hjälp av konstiga gummiband/stroppar. Som tonåring var det mest pinsamt. Nu gör jag själv likadant. Han går fortfarande på gymnastik, spelar tennis, vandrar i fjällen och övar inför sina vandringsresor med att vandra i skogarna hemma med en ryggsäck fylld med tegelsten (!).
I höst fyller han 78. Han planerar att åka till Thailand för första gången i sitt liv. Han gillar sol, bad och värme så jag tror att han kommer uppskatta sin resa. På telefonen berättar han att han hittat ett hotell som verkar bra. ”De hade ett gym där. Så kan man, efter en dag på stranden, gå och träna lite sen.”
Sån vill jag också vara! Kanske kommer jag inte vandra runt i skogarna med tegelstenar i ryggsäcken, men jag ser framför mig ett aktivt liv, där att röra på kroppen alltid är ett inslag. Både i vardag och semester.
Vem blir du inspirerad av?
Kram, Åsa